Imorse var vi i Falun för ultraljudsundersökningen... jag var lite nervös, även om jag känt fosterrörelser några veckor nu så är det ju första riktiga kollen och katastroftänket infinner sig genast.

Men allt såg bra ut, hjärtat pickade på och oj som den rörde sig! Minns inte att det var så tydlligt förra gången, men Lilleman Bus kanske var/är lite mer laid back... eller hur!

Barnmorskan fick in en riktig bra vinkel och helt plötsligt kunde både Pappa Bus och jag se hur bebisen liksom rör käkarna, som om den lade av ett rejält hästgarv... Kolla den dricker sa barnmorskan. Det var så grymt coolt!

Beräknat ankomstdatum är 8 mars och imorgon går jag in i v.18. 

Tack snälla farfar som var hemma med Lilleman Bus så att vi kunde se på bebisen tillsammans, Pappa Bus och jag.

Vi fick med oss några bilder hem, men ingen av dem är särskilt tydlig så jag lägger inte upp dem... men på en bild om man tittar noga noga så ser man att bebisen håller båda armarna över huvudet och man kan räkna fingrarna på ena handen...

Sedan träffade vi läkaren som slängde en snabb titt på mina sockervärden och sa det här ser ju jättebra ut, sedan tittade han på bilderna vi fick med och sa... jaha...marsbarn är bra barn... du behöver inte komma hit på diabetesmottagning mer... tack och hej och tjoho!

Jag ska fortsätta skjuta mig i fingret, det kom jag inte undan, men kan göra alla kontroller i Leksand och behöver inte åka så långt varje gång... skönt!

Nu är det snart dags för dagens stora sorg, farfar tar tåget hem och Lilleman Bus kommer bli så ledsen. De har haft jätteskoj tillsammans hela dagen och det dröjer nog lite innan de ses igen, i Lillemans värld en evighet!!!

Jo, just det... vi fick veta kön på bebisen också... ja, eller vad det troligtvis blir... blev ni nyfikna nu?